Skrota lekplatserna?
Var på ett seminarium i Göteborg alldeles nyligen – ”Att bo med barns ögon”. Två av föreläsarna var Pia Björklid, professor i pedagogik vid Stockholms universitet och Anna Lenninger, landskapsarkitekt. Båda mycket engagerade och med många tänkvärda reflektioner på samhällsplanering och bostadsbyggande ur ett barnperspektiv. Vad kännetecknar en bra plats att leka på? Varför blir man smart av att leka som barn? Hur tar man tillvara barns lekmöjligheter i dagens stadsplanering och bostadsbyggande?
Sand, pinnar och vatten om barnen själva får välja. Hoppsan alla som stavar lekmiljö Haags lekredskap i regnbågens alla färger.
Den viktigaste miljön för barnen är närmiljön. Miljön i anslutning till hemmet, till och från dagis och skola. Det är här man upptäcker saker i naturen, årstiderna, maskar, blommor, vattenpussar, blad och pinnar. Ingen är så duktig på att hitta alla vägar och genvägar till skolan som barnen. Vad händer då med de barn som skjutsas till och från dagis och skola varje dag?
Kanske är det just villabarnen med föräldrar som trängs på de prefabricerade och tillrättalagda lekplatserna planerade utifrån ett minutiöst säkerhetstänk om lördagarna och söndagarna? Och kanske är det därför barn uppvuxna i miljonprogramområden kan betydligt fler lekar jämfört med barn uppvuxna i villa. Skillnaden var på 1970-talet så stor som 46 - 4. Siffrorna har justerats med åren men fortfarande kan barn uppvuxna i flerfamiljhus betydligt fler lekar fick vi veta.
Uteleken är viktig för ett barns kreativa förmåga och utveckling. Barn som leker mycket och helst ute blir inte bara smartare de blir mer jämställda också. Forskning visar nämligen att exempelvis flickor från förskolor typ Ur- och Skur är betydligt tuffare och tar för sig mer när de börjar skolan, jämfört med flickor som lekt mycket inomhus. Rollekarna är helt enkelt olika.
Jag hoppas byggleken kommer tillbaka och tar plats i våra bostadsområden. Att vi kan spara stora och små dungar, fula skogsområden, gräsplättar, låta ogräset växa och ta till vara bråte. Låta barnen trampa omkring och röja. Låta dem ta plats och utveckla sin kreativa förmåga. Där sand och löv blir till Pasta Bolognese och stockar och pinnar en koja. Naturligtvis så säkert och tryggt som är möjligt och rimligt.
Jag hoppas också att vi blir bästa hyresvärden om barnen själva får välja!
/Marina
-
- Kategorier:
- Debatt
- Inga kommentarer